Grundkursen i statsvetenskap kan i sin helhet även läsas som separata nätbaserade distanskurser. Du kan välja att läsa en, två, tre eller alla fyra distanskurser. Väljer du att läsa alla fyra distanskurser har du behörighet till fortsättningskursen i statsvetenskap.

På dessa kurser finns inga fysiska sammankomster, all undervisning, kommunikation och examination sker i stället genom lärplattformen Canvas.

För uppdaterad information om vilka kurser som går just den termin som du är intresserad av, se: Fristående kurser | Statsvetenskapliga institutionen (lu.se)

De fyra distanskurserna:

• STVA01 – Statsvetenskaplig introduktion
• STVA03 – Internationell politik
• STVA04 – Politiska system
• STVA05 – Politikens organisering och genomförande

@ Statsvetenskap: Statsvetenskaplig introduktion

STVA01 – Grundkurs i statsvetenskap (7,5 högskolepoäng). Nätbaserad distanskurs. Kursen går på kvartsfart över hela terminen. Hösttermin.

Syftet med kursen är att introducera statsvetenskapen som det vetenskapliga studiet av politik. Tonvikt läggs vid att presentera innebörden av detta förhållningssätt och vid ämnets utveckling och nuvarande karaktär mot bakgrund av forskningsprocessens grundelement: problem, teori, metod, material och resultat.

Därefter ägnas kursen åt politisk filosofi, det vill säga teoribildningar som utreder politikens värdefrågor. Här ingår politisk idéanalys, demokratiteori och analys av centrala politisk-filosofiska begrepp, till exempel makt, frihet och rättvisa.

Litteratur (pdf, 252 kB, nytt fönster)
Kursplan (pdf, 268 kB, nytt fönster)

@ Statsvetenskap: Internationell politik

STVA03 – Grundkurs i statsvetenskap. 7,5 högskolepoäng. Nätbaserad distanskurs. Kursen går på kvartsfart över hela terminen. Hösttermin.

Syftet med kursen är att ge en introduktion till studiet av internationell politik. Kursen introducerar den statsvetenskapliga teoribildningen kring problemet med ordning, konflikt och samarbete på det internationella planet.

Diskussionen koncentreras till tre olika analysnivåer: (1) systemet som helhet, (2) internationellpolitiska aktörer samt (3) interaktion mellan två eller flera aktörer.

På systemnivå behandlas sådant som internationell säkerhet, internationell politisk ekonomi och relationerna mellan Nord och Syd. På aktörsnivå studeras olika processer och egenskaper som bidrar till att forma enskilda aktörers politik gentemot omvärlden. På interaktionsnivå studeras den dynamik som utvecklas i relationerna mellan aktörerna, t ex vad gäller internationella konflikter eller olika typer av samarbetsprocesser. 

Litteratur (pdf, 257 kB, nytt fönster)
Kursplan (pdf, 268 kB, nytt fönster)

@ Statsvetenskap: Politiska system

STVA04 – Grundkurs i statsvetenskap (7,5 högskolepoäng). Nätbaserad distanskurs. Kursen går på kvartsfart över hela terminen. Vårtermin.

Kursen introducerar och tillämpar grundläggande begrepp och teorier inom området svensk och jämförande politik, dvs. studiet av olika länders politiska system och deras funktionssätt. Likheter och skillnader mellan politiska system i moderna stater står i centrum. Demokratiska system ägnas mest uppmärksamhet, men återkommande jämförelser görs också med icke-demokratiska styrelseskick.

Kursens empiriska fokus är det svenska politiska systemet. Kursen behandlar dels huvuddragen i Sveriges moderna politiska historia, dels författningspolitiska frågeställningar som aktualiseras av Sveriges grundlagar.

Litteratur (pdf, nytt fönster)
Kursplan (pdf, nytt fönster)

@ Statsvetenskap: Politikens organisering och genomförande

STVA05 – Grundkurs i statsvetenskap (7,5 högskolepoäng). Nätbaserad distanskurs. Kursen går på kvartsfart över hela terminen. Vårtermin.

I kursen analyseras politikens organisering och genomförande av politiska beslut i ett samspel mellan politik, förvaltning, marknad och medborgare. Lagstiftningsprocessen presenteras och problematiseras utifrån ett demokratiperspektiv. Centrala begrepp som introduceras är styrning, kontroll, implementering och förvaltningsetik. Begreppen används bl.a. för att studera förvaltningspolitiska reformer.

Exempel på frågor som behandlas är:

• Vad bör staten göra?
• Vad utmärker en demokratisk förvaltning?
• Hur kan politiker styra och kontrollera byråkratin?
• Vad bestämmer på vilken politisk/administrativ nivå beslut fattas?
• Hur organiseras och leds produktionen av välfärdstjänster som vård, skola och omsorg?

Fokus ligger på svenska politiska processer och svensk förvaltning, men inslag finns av internationella jämförelser och analys av förhållandet mellan EU, nationalstat och subnationell nivå.

Litteratur (pdf, nytt fönster)
Kursplan (pdf, nytt fönster)