Sammanfattning
Med sina markanta valframgångar befäster högerradikala (populistiska) partier (RRP) sin närvaro i många västerländska demokratier. Det är väldokumenterat att etablerade partier ändrar sina politiska ståndpunkter och sin framtoning i valrörelser för att möta utmaningen från RRP:s, men hur dessa strategier utvecklas i parlamenten är fortfarande ett outforskat område.
I den här avhandlingen fokuserar jag på två aspekter av tal i parlamentet, nämligen känslor och uppmärksamhet på sakfrågan, vilket etablerade partier kan utnyttja för att konkurrera med RRP. Dessa egenskaper, som jag kallar ”retoriska svar”, varierar och formas av det etablerade partiets val av strategi, hotet från RRP, samt i vilken utsträckning den radikala högern och det största rivaliserande blocket engagerar sig i RRP:s viktigaste fråga, dvs. invandring.
I första artikeln, i denna avhandling, tillämpas en sentimentanalys på tal i den svenska riksdagen. Vi finner att riksdagsledamöter från svenska etablerade partier använder ett mer negativt språkbruk när de vänder sig till Sverigedemokraterna (SD) jämfört med när de vänder sig till andra etablerade partier. Vidare visar vi att negativiteten har minskat över tid, särskilt bland de borgerliga riksdagsledamöterna.
Artikel nummer två visar att det finns en skillnad i negativitetsnivåerna mellan lagstiftare från mitten-vänster- och mitten-högerblocken. Specifikt kan man observera en mindre antagonistisk ton i talen från borgerliga lagstiftare som representerar valdistrikt där SD:s röstandel har ökat i förhållande till deras eget parti.
I den fjärde artikeln visar resultaten att invandringens framträdande roll i de etablerade partiernas tal är positivt förknippad med RRP:s valresultat och uppmärksamhet på frågan, men även betoning av invandringsfrågan från ett rivaliserande block.
I den tredje artikeln undersöker jag hur den negativa inställningen till SD som uttrycks i riksdagens påverkar partisympatisörers affektiva polarisering gentemot RRP.
Genom att kombinera SOM-institutets data från enkätundersökning med data från tal i riksdagen finner jag att partisympatisörers affektiva polarisering gentemot SD ökar när deras eget partis retorik gentemot RRP blir mer negativ, och att detta förhållande förblir robust även när man tar hänsyn till konventionella variabler för affektiv polarisering.
Sammantaget tyder resultaten i denna avhandling på att partiernas respons på RRP går längre än ändrade ståndpunkter under valrörelsen. Ännu viktigare är att avhandlingen identifierar de förhållanden under vilka politiker från etablerade partier är mest benägna att anpassa sina retoriska svar till RRP.
Handledare: professor Bäck, Hanna
Biträdande handledare: professor Jonathan Polk
Fakultetsopponent: docent Frederik Hjorth, Köpenhamns universitet
Mer information om avhandlingen finns i forskningsportalen